Så blir företagen en naturkraft för en bättre värld

Hur kan så många må så dåligt när företagen går så bra? Och vad kan vi göra åt det? 

Det är hög tid att ge företagen ett syfte som spelar roll.

Idag går 88 personer går in i väggen. I morgon också. 

Varje år blir 32 000 personer sjukskrivna på grund av stress.
Och det är bara toppen på isberget. 

Till det kommer alla som mår dåligt men inte är sjukskrivna (än). Och ungefär lika många har ont i kroppen. 

Samtidigt går svenska bolag som tåget. Enligt Företagarnas statistik 2018 hade de regioner som går sämst en avkastning på insatt kapital på 10 procent sett över alla branscher. 

Ekonomin har visserligen bromsat in en aning sedan 2018, men i stort sett stämmer bilden fortfarande. 

Hur kan det vara så här? Det är egentligen inte så konstigt. 

Det är inte företagens jobb att producera välbefinnande

Egentligen är det inte konstigt att många blir sjuka i dagens arbetsliv. 

Det ligger faktiskt inbyggt i systemet. 

Ett aktiebolags syfte är inte att producera välbefinnande. Det är att ge högsta möjliga avkastning till aktieägarna. Alltså vinst. Det regleras av aktiebolagslagen. 

Och för att göra det hittar företagare ständigt nya sätt att ”göra mer med mindre”.
Slimmad organisation. Ökad produktivitet. Minskat svinn i tid eller resurser. 

(Den offentliga sektorn skulle i princip kunna sätta välbefinnande före vinst. Men den rådande trenden med New Public Management gör att också offentligt ägda verksamheter i praktiken resonerar och agerar på samma sätt som aktiebolag.) 

Vinstfokus kostar

Fokuseringen på vinst har ett högt pris. Vi ser det i form av en tsunami av arbetsrelaterad ohälsa. Men den gör det också ok att åsidosätta andra hänsyn.  

När HQ bank kollapsade 2010 konstaterade domstolen att man varit både slarviga och oaktsamma. Ändå ställdes ingen till ansvar, eftersom de ansvariga hade reglerna på sin sida. 

”Det helt överskuggande målet för styrelsen i ett svenskt aktiebolag är att uppnå största möjliga vinst. Denna skyldighet att följa vinstsyftet innebär till exempel att det kan vara tillåtet att bryta mot andra regler.”
Det skriver styrelseproffset och affärsjuristen Sussi Kvart i Dagens Industri som en kommentar till domen.  

(Läs mer: Lärdomen av HQ – ändra lagens syn på vinstsyfte)

Det finns en bättre väg

Men det måste inte vara så här. Företag är ju suveräna på att trolla med knäna och se möjligheter. 

Om vi kunde rikta om företagens syfte från att enbart handla om vinst till att också producera välbefinnande skulle vi frigöra en enorm kraft för ett bättre samhälle. 

Några troliga utfall är: 

• Mindre stress och mer välbefinnande i arbetslivet. 
  
• Motiverade medarbetare som orkar ge det lilla extra. Alla mår bra av att ge. Men få blir motiverade av mål som ”vi ska öka omsättningen med 20 procent” utan att förstå varför. 
  
• Dagens unga vill jobba på schysta företag. Ett företags framtoning är viktigare än lönen för många. Så genom att jobba för välbefinnande kan företagen säkra sin tillgång till arbetskraft. 
  
• Ökad lönsamhet i takt med att allt fler efterfrågar schysta företag. 

Ändra aktiebolagslagen

Så hur ska omställningen gå till? 

Ett uppenbart framsteg vore att ändra aktiebolagslagen från att bara handla om vinst till att föreskriva att ett syfte med företagandet också ska vara välbefinnande. 

Och det finns storbolag som håller med. 

”Det vore rimligt att ökade krav på hållbarhet återspeglades i lagen”, säger Sasja Beslik vid Nordea till Dagens Industri. Läs mer: Storbolag vill att abl skrivs om.

Och det danska läkemedelsbolaget Novo Nordisk har faktiskt lyft in hållbarhet i sin bolagsordning vid sidan av vinstkravet. Där står att ”bolaget strävar efter att utföra sin verksamhet på ett finansiellt, miljömässigt och socialt ansvarsfullt sätt”.

Gå från TSR till TSI

Företagsgurun Wendy Woods föreslår i sitt TED talk The business benefits of doing good att företagen ska ändra fokus från TSR (Total shareholder returns) till TSI (Total societal impact). 

”The only way we are going to make substantial progress on the challenging problems of our time is for business to drive the solutions”, säger hon. 

Hon berättar också om några företag som gjort det och uppnått win-win-win-situationer. 

• Chokladföretaget Mars satsade på samarbete med frivilligorganisationer som ger kakao-odlare som odlar miljövänligt schysta villkor. Som resultat har Mars en säker tillgång på kakao när många andra chokladföretag har svårt att få tag på råvara. 
  
• Air b’n’b jobbar också med Total Societal Impact. De har projekt som ser till att katastrofdrabbade får gratis tak över huvudet. De har också projekt som syftar till att ge boende till flyktingar. 

Hotellmagnaten Petter Stordalen som ligger bakom Choice hotels har länge drivit tesen: ”People, planet, profit. In that order.” 

Och han om någon visar ju att det går att agera schyst och samtidigt vara lönsam. 

Men blir det inte krångligt med två mål? 

Men alla är förstås inte redo för en ändring av lagen. Än. 

En återkommande kritik mot idén är att det med dubbla mål blir svårare att utvärdera verksamheten. 

Och det ligger nog en del i det. Men ska vi avstå bara för att det blir knepigare? 

Jag tycker inte det. 

Att värdera framgången i kronor kan tyckas enkelt att utvärdera.

Men för det första är bokföring inte en exakt vetenskap. Företag kan ofta välja vad som står på sista raden i resultatrapporten beroende på hur man väljer att bokföra olika poster. 

För det andra skulle ett mål om hållbarhet eller välbefinnande ge en ordentlig skjuts till anställdas och chefers värdighet och känsla av meningsfullhet. 

Vilken diskussion kan vara mer meningsfull att föra än: ”Hur ser vi till att det här företaget ökar världens välbefinnande bäst”? 

Var vill du helst jobba?

Tänk efter – var vill du själv helst jobba?

På ett gnidet företag som producerar onödigheter som ingen egentligen behöver för att sko åt sig så mycket som möjligt? Samtidigt som det ödelägger jordens resurser?

Eller på ett företag som gör allt det kan för att verkligen vara en resurs i samhället. Samtidigt som det tjänar pengar?

Kommer du ihåg Grynet? Hennes slogan var ”Ta ingen skit”.

Mycket bra. Dags att komplettera med ”Gör inte skit”?

Vänta inte – ryck åt dig initiativet

Jag hoppas att du som företagare vill ta ett steg till att bli en positiv kraft i världen.   

Och att du som är anställd vill jobba för din egen och världens välbefinnande

Det finns ingen anledning att vänta på att lagen ändras. Ligg i framkant så har du ett försprång när ändringen kommer. 

Dessutom kommer du sova bättre om natten. 

Action plan – det här kan du göra:

Företagare

• Ta upp frågan med styrelsen om att ändra bolagsordningen så att välbefinnande (eller någon variant på det) finns med.
  
  
• Diskutera frågan med anställda, kunder, leverantörer och fackföreningar.
  Hur skulle det kännas att jobba för eller samarbeta med ett företag som fokuserar på välbefinnande? Var ska vi börja?
  
  
• Du som har egen firma omfattas inte av aktiebolagslagen. Du kan redan nu föra in välbefinnande som ett syfte för ditt företag. Det har jag gjort.   

Anställd

• Börja med att ta arbetsmiljölagen på allvar. Prioritera ditt eget välbefinnande och se de möjligheter som finns. Om du börjar kan andra följa efter.
  
  
• Ställ dig frågan ”Varför” så ofta du kan. Vad är vitsen med att jobba? Varför finns företaget? Varför gör du det du gör just nu?  Diskutera med kolleger och chefer. 

Politiker

• Jobba för att ändra aktiebolagslagen så att hållbarhet eller välbefinnande kommer med. Då kommer du att lämna ett betydelsefullt arv till eftervärlden.
  
  
• Verka för att offentligt ägda och drivna verksamheter har välbefinnande som bindande mål.
  
  
• Fortsätt med att komplettera BNP med ett mål om välbefinnande och låta det styra politiken. Du kan till exempel inspireras av Skottlands försteminister Nicola Sturgeon.
  Hon har tillsammans med Island och Nya Zeeland bildat Wellbeing Economy Governments för att ge välbefinnande större genomslag i politiken.
  
  Kolla hennes TED talk: Why governments should prioritize well-being. 

Ta dig en bra dag. Det är en bra början!